Mobiltelefon

Den första kontakten med mobiltelefon fick jag i slutet på 1960-talet när min morbror lät montera in en telefon i bilen, man kunde inte ringa direkt till honom eller han kunde inte ringa direkt till någon abonnent utan han kopplade upp sig till en sambandscentral som kopplade samtalet vidare. Samtalstaxan var skyhög så det blev nog inte så många samtal.


Min första mobiltelefon var en Siemens NMT från tidigt 1990-tal, samtalstaxan var fortfarande skyhög och telefonen kostade nästan 18.000 kronor. Att tala om mobil är nog en överdrift utan batteripaketet vägde den nästan 4 kilo. Knepigt att man skaffade en sådan telefon, eftersom jag avskyr att prata i mobil medan man kör bil eller är upptagen med annat.
Eget foto av egen sparad telefon

När Telia väl beslöt sig för att lägga ner NMT blev det dags att köpa en GSM-telefon, denna har nu hängt med sedan 1998. Det finns en rolig funktion i telefonen man kan se hur lång tid telefonen har varit aktiv, och när man läser av samtalstiden ser man att jag har spenderat nästan 6 timmar med denna lur mot örat. En orsak till den relativt korta tid på nästan 12 år är att jag bara använder den när jag är på resande fot, jag brukar slå på den cirka 30 minuter före beräknad ankomst, ringa och tala om att jag är på gång och sedan slår jag av den, detta retar en del som försöker ringa åter och be mig stanna och köpa med något. Det händer ju ibland att det går någon månad mellan användandet av mobiltelefonen. Snart går det väl inte att använda min nuvarande telefon, jag har hört att det kommer något nytt system, och det är redan problem att få tag på nya batterier. Motorola skall enligt min telefonbutik sluta med denna batterityp.
Egen bild på min Motorola mobiltelefon som fick antennen avslagen för några årsedan

Men som född i slutet på 1950-talet är man uppväxt med att man inte alltid kunde nås, i skoland hände det kanske någon gång per termin att en lärare kom till klassrummet och talade om att någon elev hade ett telefonsamtal, då visste man att det var något viktigt. Idag piper det och plingar lite runt om, det går nästan inte att gå på en teater eller bioföreställning utan att störas av dessa mobiler.

Eftersom jag så sällan använder min mobil händer det att jag får brev med en anmodan att lyssna av mobilen, detta med avlyssning är en funktion jag ännu inte har lärt mig hantera riktigt, och för att inte tala om detta med SMS, det finns en text när jag startar telefonen om att brevlådan är full, men det står inte hur man gör för att tömma den. tterligare ett problem är att lära sig telefonnummret jag har haft samma nummer sedan 1998 men jag fortfarande inte lärt mig mer än de första tre siffrorna. Men jag kan fortfarande rabbla upp det fasta nummer vi hadde hemma fram till min 11 årsdag.
egen bild av ett brevkort

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0