Första helgen hemma detta år med giltigt förfall

Det har blivit väldigt lite bloggande från mig de sista två månaderna, problemet har varit att tiden helt enkelt inte har räckt till, fast med alla händelser i världen och på vår lilla ort borde det ha funnits massor att blogga om. Vi har ju händelserna i Norra Afrika, föreslagen ny partiledare för socialdemokraterna, katastrofen i Japan och mycket mycket mer.

 

Storasyster som jag inte har haft så mycket kontakt med sedan nyår ringde häromveckan bara för att kolla om jag fortfarande var tillstädes eftersom hon läste i Svenska Dagbladet att det saknades en 53-åring från vår lilla ort, och då hon inte sett några färska blogginlägg blev hon orolig att det skulle vara jag som saknades. Även en bekant från bastuklubben har hört av sig för att kolla att allt stod rätt till.

 

Eftersom jag blev hemma denna helg på grund av årsmöte på gräsklipparkubben, passade jag även på att besöka bastuklubben under fredagskvällen. Tyvärr har det inte blivit någon lösning på bastuns fortsättning under hösten. Hembygdsföreningen som driver den i dag vill inte bygga någon ny bastu i de nya lokaler de flyttar till under sommaren, och vi vet inte vad den nya fastighetsägaren till de lokaler vi disponerar i dag kommer att kräva för hyra för att vi skall få vara kvar. Extra kul var det annars att det kom hela 13 personer till årsmötet på gräsklipparklubben, och vissa idéer som kom upp där kan betyda en nytändning för den klubben. Återstår bara att styrelsen hittar personer som orkar driva förslagen vidare så inte alla goda idéer bara rinner ut i sanden.

 

Under veckan har det tydligen hänt saker på vår lilla ort, som inte ännu har nått ortens innevånare. I torsdags stod den en bil från Sveriges radio på Postgatan, och i fredags syntes landshövdingen med en delegation på samma gata, frågan är vad som är på gång.
Eget foto 201103 
En gång i tiden när det fanns länsbokstäver på nummerplåtarna for kungen omkring med en krona som nummerskylt alternativt användes plåten A1, själv har jag minne av att i ungdomen sett landshövdingen Valter Åman fara omkring i en bil märkt T1. På ett sätt var det kul med dessa registreringsskyltar, det gav en samhörighetskänsla med andra bilister när man hittade en T-registrerad bil långt uppe i Norrlands inland.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0