Willkommen, Welcome, to Cabaret

Nu i helgen blev det ett besök i Säffle för att se Säffleoperans uppsättning av musikalen Cabaret. Musikalen utspelar sig i Tyskland under 1930-talet och är en fri tolkning av Christopher Isherwoods självbiografiskabok Farväl till Berlin från 1939.

 

Själv har jag sett denna musikal tre gånger tidigare, och utan tvekan har min första kontakt med verket satt djupast intryck. Som en ung hormonstinn tonåring fastnade min blick på några av balettflickorna som utförde dansen utan trosor i mycket korta kjolar när verket sattes upp i Stockholm på 1970-talet.

 

Skulle man som recensent avgöra vilken av de uppsättningar jag sett är det mycket svårt eftersom det ligger nästan 40-år mellan första och senaste besöket. Men ställd inför frågan är nog denna en av de bättre och den är  klart sevärd.  
 

I Säffleoperans uppsättning var det tre saker jag  fäste mig för, Reuben Sallmanders  tolkning av rollen som Konferancieren, och hans förmåga att improvisera i inledningen av första akten. Jag har inte tidigare stött på honom i vare sig teater eller TV-sammanhang trots att han medverkat i flera TV-deckare.
Reuben Sallmander på Säffleoperan
Min andra lilla reflektion var att de lyckades få fram flera porträttlika Hans och Helgor i ungdomskören, samtliga var urtypen så som man tänker sig tysk ungdom på 1930-talet. Min sista reflektion har med tekniken att göra, det skiljer nästan 40 år mellan mitt första Cabaretbesök och under den tiden har ljustekniken gjort stora framsteg. I en av de framförda sångerna tändes belysningen på ansiktena upp allt eftersom sångarna kom in i handligen, och eftersom körsångarna stod bakom en tunn nätridå blev synintrycket något som gav om man skall efterhärma Gunde Swan en känsla av ståpäls.
 Eget foto från foajén på Säffleoperan, 201011
Under pausen gavs möjlighet att köpa en kopp kaffe, tyvärr var jag inte ensam om den tanken, hela  var full så köbildningen blev enorm. Ett  litet missöde drabbade mig dock när jag skulle öppna min medhavda mineralvattenflaska under föreställningen, kolsyran i flaskan medförde att jag blev plaskblöt. 


Sen en liten avslutande tanke som jag missat att tänka på tidigare när jag sett denna musikal, den bygger ju delvis på Christopher Isherwoods självupplevda händelser i Berlin under tidigt 1930-tal. Och tanken som slår mig är vilka var de franska personer eller grupper som stödde Nazisterna med smuggelpengar innan Hitler kom till makten?. Nu har jag bara filmversionen med Liza_Minnelli, kvar att se för att få min Cabaretupplevelse komplett. 


 

 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Bimbo Boy

I love Liza! ;)

2010-12-23 @ 19:04:26
URL: http://bimboboy.com/blogg
Postat av: janne

Jag var inne på din http://bimbo84.blogspot.com/2010/12/recension-liza-minnelli-results-1989.html blogg och läste din text om både Liza och Judy Garland, vi delar i vart fall några musikartister. Janne

2010-12-27 @ 21:56:41
URL: http://htpp://jannealg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0