Vackra saker och händelser har som regel begynnelsebokstaven F

Jag kom häromdagen att tänka på att många vackra och roliga händelser oftast startar på bokstaven F. Tänk bara på vad världen skulle vara utan Flickor, det är ju ett av livets höjdpunkter för oss killar. Bland de roliga händelserna på bokstaven F är Fotografering och Flygning, men av egen erfarenhet har jag lärt mig att man inte skall blanda dessa två hobbys för mycket för då kan det bli pannkaka. Men resultatet av min kärlek till bokstaven F är att jag blev medlem i både ortens Fotoklubb och Flygklubb.

Eget foto 1974 eller 1975 från flygutbildningen i Norge


När jag en gång i tiden startade med segelflyg fick man inte fotografera från luften utan ett speciellt tillstånd. För att vara helt laglydig även i detta avseende knallade jag ner till polisstationen på vår lilla ort för att fylla i alla blanketter, men väl där visade det sig att de saknade de rätta formulären, efter någon vecka ringde Bam-Bam (polisman Nilsson) och talade om att blanketterna nu fanns på plats. Glad i hågen kutade jag över till stationen för att fylla i dessa blanketter, men sen blev det stopp, eftersom de på ortens lilla station inte visste hur de skulle gå vidare med min ansökan. Jag var tydligen den första person som ansökt om fototillstånd på vår lilla polisstation. Serviceminded som Bam-Bam var så talade han om för mig att eftersom alla blanketter var ifyllda var det bara för mig att fotografera ändå och han skulle personligen se till att all formalia skulle lösas. Det gjorde det till slut med tiden, efter 9 månader låg mitt tillstånd i brevlådan.
Drakflygutbildning utanför Kongsberg Norge. Eget foto 1974 eller 1975

Under min tid i Norge 1974 fick jag i alla fall för mig att jag skulle prova på detta med hanggliding (drakflygning). Vi var cirka 15 personer från skolan i Kongsberg som tog kontakt med en drakflygarpilot från Oslo som skulle lära oss grunderna i denna form av flygning. Vi fick starta våra flygförsök i en ca 5 meter hög backe utanför Kongsberg, och övningar bestod at att få draken att lyfta mot vinden, samt att lära sig att sätta ner fötterna rätt vid landningen. Under dessa övningar kom vi inte högre än ca 35 cm över marken och flygningen varade bara några sekunder.
Drakflygutbildning utanför Kongsberg Norge. Eget foto 1974 eller 1975

Eftersom den lilla backen var svagt sluttande och motvinden var mycket svag blev det en hel del springande för att kunna få dessa Hiway drakar att lyfta från marken. Efter att vi övat start och landning en hel lördag bestämde läraren att nu var det dags att prova lite större utmaningar. På söndagen reste hela gänget till slalombacken i Drammen som han ansåg var en bra nybörjarbacke fallhöjden var bara runt 700 meter, själv tyckte jag att det var ett mycket stort kliv från vår 5 meters backe. Frågan som Ni läsare kanske ställer sig är hur sjutton kommer detta med Fotografering in i detta, och svaret kommer här. Vid tidpunkten för denna kurs köpte jag en ny systemkamera med automatrullning av filmen, tyvärr drog jag inte upp fjädern tillräckligt mycket så när jag skulle återrulla filmen blev en liten flik kvar utanför filmkapseln. Vid flygövningarna tag jag min gamla kamera och vad jag trodde var en oexponerad film med mig för att plåta lite flygbilder.

Drakflygning i Drammens slalombacke. Eget foto 1974 eller 1975  Drakflygning i Drammens slalombacke. Eget foto 1974 eller 1975

Resultatet blev dessa dubbelexponerade diabilder som har blivit liggande i en låda fram tills i dag. Flygövningarna i Drammens slalombacke var väldigt häftiga och här fick vi betydligt mer luft mellan fötterna och marken. Eftersom det var vintertid kunde vi inte räkna med några uppvindar (Termik) som gjorde att flygningen blev långvarig utan vi höll draken uppe i luften genom att omvandla farten till flygförmåga, och regeln är att ju högre fart man håller ju större blir höjdförlusten, som tur var sluttade backen ganska brant så vi kunde utnyttja backens 700 meter till flygning. En av tjejerna fick en mycket fin flygtur men eftersom vi var lite dåliga på detta som skedde mellan start och landning blev det lite si och så med kurshållningen., och väl nere i botten av backen lyckades hon landa i kraftledningen som försåg liftanläggningen med ström.
Eget foto 1974 eller 1975

Det brakade och gnistrade i ledningarna och sedan blev det tvärtyst i liftsystemet. På en del platser satt folk kvar i liftkorgarna utan möjlighet att ta sig ut på grund av höjden.
Eget foto 1974 eller 1975    draken i kraftledning vid skidnacken i Drammen Norge, eget foto 1974 eller 1975

Efter någon timme kommer det i alla fall några montörer från elverket som klättrar upp i stolpen och lossar på aluminiumstaget från draken som kortsluter ledningen. Detta var första gången som backen användes till drakflygning, och enligt ägaren även den sista, för vi blev mer eller mindre bortförda trots att vi alla köpt dagliftkort.

Eget foto från drammen norge 1974 eller 1975

Tyvärr är hela rullen dubbelexponerad, och när jag fick den åter från framkallningen slängde jag bara ner den i en låda när jag såg min tabbe. Nu när jag tittade igenom rullen såg jag att det i alla fall var några bilder som gick att rädda, men om man väder upp och ner på bilden kan ett annat motiv framträda. På en av bilderna skymtar man urmakare Sten Gustafsson från Fjugesta vid en arbetsbänk

 


Kommentarer
Postat av: Ursula

Hanggliding har jag velat prova på ända sedan jag såg det på TV - verkar härligt! Men det var ju vådligt att släppa loss er i 700m-backen i Drammen - och det kunde ju gått riktigt illa för tjejen som landade i kraftledningen!

Här i Skåne är det många som flyger vid Kåseberga, där stupar landet tvärt ner mot havet och vindarna är bra. Tänk att sväva ovanför Ale stenar och få se detta mäktiga vikingaverk från luften - wow!



Intressant inlägg, och bra att du tog med bilderna, de är intressanta att se. Fotograferar du fortfarande analogt, eller har du gått över till digitalkamera? Jag gillar digitalfotandet, dels för att man gratis kan slösa med att ta bilder, dels för att man kan efterbehandla bilderna i t ex Photoshop och förbättra eller förändra dem i efterhand. (Se http://hemligheter.nu/2010/10/27/yangtorp-marken-gungar-konkursen-snurrar-allt-narmare/ för exempel)

Men jag har fortfarande kvar mina 3 Minolta systemkameror från 80-talet, har svårt att skiljas från dem även om jag inte använder dem längre...



Trevligt med nytt blogginlägg här, hoppas du hinner blogga litet oftare framöver. Det kanske kan bli litet om klockor eller klockreparationer nån gång?

Ha det gott, och flyg varsamt!

2011-05-30 @ 11:46:57
URL: http://www.hemligheter.nu
Postat av: janne

Kul med en så lång kommentar Ursula, jag fotograferar fortfarande analogt men då huvudsakligen i svart/vitt (fast det blir mindre och mindre). Jag gillade och gillar fortfarande att slafsa med framkallning och kopiering, och på något vis känns det roligare att hantverksmässigt ändra och fixa till bilderna än i ett redigeringsprogram i datorn. Merparten av bilderna i bloggen är digitala, och jag använder nästan alltid en Nikon för mina foton, orsaken är att jag då kan använda mina olika objektiv från de analoga kamerorna. .Det är mycket möjligt att det kan bli en isärskruvad klocka i framtiden, men då gäller det att hitta ett spännande och intressant objekt. Det bör ju vara något som ger mig en extra utmaning att lösa. Jag tittade in på din bild http://hemligheter.nu/2010/10/27/yangtorp-marken-gungar-konkursen-snurrar-allt-narmare/ och den var bra. Angående flygning så fanns en gång i tiden det svenska segelflygets vagga i Skåne (tror jag). Greve Douglas Hamilton startade landets första segelflygskola vid Hammars backar, och det lär ligga i Skåne om jag inte är felinformerad.

janne

2011-05-30 @ 22:29:56
URL: http://htpp://jannealg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0