Sigge Stark - Signe Björnberg
Ibland när man har hälsat på hos en del äldre och man blir sittande och väntar på att något skall hända, har det hänt att jag plockat upp tidningen Kvällsstunden och bläddrat lite förstrött i den. Ofta har jag stannat till vid novellsidan där Sigge Stark förvånansvärt ofta står angiven som författare Väldigt ofta har dessa noveller varit följetonger så antigen har jag läst en inledning eller en avslutande del, det har genom åren aldrig blivit en hel novell läst. Jag här inte heller läst någon av hennes romaner trots att hon lär ligga bland de 20 mest sålda svenska författarna.
Ikväll var det en föreläsning på vår lilla ort om Signe Björnberg alias Sigge Stark på Kunskapens hus. Journalisten Björn Palmkvist inledde med att berätta om Sigge Starks anknytning till Laxå där hennes Farmor drev Järnvägsresturangen på 1860-talet. Som konstintresserad var det extra kul att höra att hon var systerdotter till älgmålaren Axel Borg. Sigge föddes 1896 på Sälwens gård utanför Fjugesta Örebro län. Hon skrev dikter och noveller redan som tonåring, men debuterade först 1922 i tryckt form med noveller I olika tidningar, hennes första roman publicerades 1924 och den kom att följas av drygt ett 140-tal fram till slutet av 1950-talet. Trots hennes enorma produktion lär hon bara fått ca 30.000 kronor för alla sina manus av de olika bokförlagen, medan försäljningen av hennes böcker inbringade miljontals kronor. På 1950-talet flyttade Sigge och hennes man travtränaren Gösta Björnberg till Mannikhöjden i Värmlands Län där hon startade en hundkennel med Grand danois hundar.
Palmkvist har tagit Sigge stark till sitt hjärta och förutom som föredragshållare om hennes liv och gärning har han samlat på sig ett 90-tal av hennes romaner i förstautgåva samt arbetat genom Sigge Starks litterära sällskap I Torsby att det skall bildas ett Sigge Stark museum. Själv köpte jag två begagnade romaner som hon skrev på 1940-talet, så nu får jag möjligheten att läsa något av henne ända från första till sista meningen. Det enda jag genom ären har tagit till mig av hennes alster var en uppläsning i radioföljetongen av romanen Hällebäcks gård som senare även kom att filmas.
