Hasselfors, är på mitt dåliga samvete
Lokalhistoria har genom åren varit ett av mina intresseområden, men stora delar av trakten öster och norr om Laxå har blivit ett vitt fält på min karta. Jag var visserligen besökt Hasselfors tidigare och tittat på bland annat Skagershults kyrkor både den gamla och nya, bokskogen inne i Hasselfors samt vandrat Likvägen mellan Skagershult och Tångeråsa.
Men det har inte blivit något djupare grävande i Traktens historia, under sommaren har jag läst Daniel Harbes och Hasselfors Bruks böcker om ortens historia. När nu museet för en gångs skull var öppet under en helg passade jag på att besöka orten för att då samtidigt titta på några av de saker jag läst om.
Det första som slog mig var att det finns betydligt mer bruksmiljö bevarad där än i Röfors och Laxå. I Laxå finns i stort sett bara Lassån kvarn, Herrgårdarna hammaren och några kraftverksbyggnader bevarade.
Hasselfors stoltserar med sockenmagasinet, kvarnen, snickeriverkstaden, smedjan, järnmagasinet och ytterligare äldre byggnader samt de mer moderna Brukskontoret och Brukshotellet från 1917.
I en av de äldre slaggstensbyggnaderna har hembygdsföreningen skapat ett mycket fint museum, byggnaden har tidigare fungerat som ett kapell och I dess ena ände fanns en vaktmästarbostad med två rum och kök.
På museet finns ett flertal föremål som väckte mitt intresse bland annat en enorm motorsåg som krävde att två man utförde fällningen av träden.
På övervåningen visades några akvareller av den lokala konstnären Nils Lagerkvist.
Men det som drog till sig mitt största intresse var en reklamsköld från Porla Brunn och manövertavlan till ångturbinen.
Vid sjön Teens västra kant ligger smedjan och järnboden, boden inrymmer idag ett flertal vagnar som har används av brandkåren, bruket och i jordbruket. Det var ändå de ståndsmässiga vagnarna som användes för att hämta brunnsgäster vid Porla station som var platsens huvudatraktion, trots att även den tillfälliga predikstolen från Skagershults gammla kyrka förvarades där.
Jag passade även på att köra på Stenvägen mellan Hasselfors och Bålby eftersom jag ville fotografera det magasin som användes som möteslokal innan Skagershults gamla kyrka byggdes.
Vägen som byggdes 1894-1901 är i det närmaste spikrak.
Till vägen användes omkring 30,000 lass med sten som plockades på ängarna under Bålby och Träntorp. För några veckor sedan besökte jag Tångeråsa och såg några av ängarna där, och jag kan tänk mig att det sett ut på ungefär samma sätt i Hasselfors.
Stenäng utanför Tångeråsa kyrka.
När vägen var klar högg man in en minnesskrift i ett stort stenblock som kantar vägen.
Jag har fortfarande mycket kvar att utforska i Hasselfors bland annat har jag inte varit inne i Ferdinand Bobergs kyrkobyggnad, jag har inte heller varit runt Hammarsjön och inte långt från järnmagasinet hittade jag en plåtdörr på en liten kulle som såg mycket spännande ut.
Jämför man med Laxå finns det betydligt mer bevarat i Hasselfors, av tegelbruket som låg vid korsningen E20 Laxån finns inga spår, inte heller av den järnhantering som skedde vid korsningen Röforsvägen Walter Edströms väg eller vid Laxån vid Ramundervallen, även spåren vid Södra sågen och Oxhult är få.
Carl Reinhold Henrik von Vicken
För ett par veckor sedan körde jag förbi Ramunderboda klosterruin, och när jag kom till rastplatsen på E20 kom jag på att konstnären Gösta Chaham ligger begravd på kyrkogården, så jag vände bilen och återvände till klosterområdet för att fotografera gravstenen. Förutom Chatham hittade jag flera gravstenar från andra bemärkta personer från orten som jag passade på att fotografera.
Men det som väckte mitt största intresse var en gravvård märkt med
Bruksdirektören CHR. von Vicken
född 1821 död 1867
Familjegraf
Detta var en person trots mitt stora intresse för lokalhistoria aldrig hört talas om. Personen är begravd i Bodarne men vad kunde vara hans anknytning till orten vara? Efter att jag letat i flera olika böcker kunde jag konstatera att han inte fanns omnämnd i vare sig lokalhistoriska böcker eller Svenskt biografiskt lexikon. Efter att jag kollade upp i adelskalendern kunde jag konstatera att han ingick i den adliga ätten von Wicken som har nummer 830 i Riddarhusets förteckning.
Carl Reinhold Henrik von Vicken föddes som son till militären Johan Henrik von Vicken och Sofia Catharina Sorbon i Stockholm 15 augusti 1821. Efter sin skolgång anställdes han som bruksförvaltare på Lannafors bruk i Vintrosa socken, Örebro och köpte egendomen Boda i Askersunds landsförsamling 1845. Han var från 1851 förvaltare för Skogby bruk och senare vid Kimo bruk i Finland. Han återflyttade till Sverige 1861 och bosatte sig på Haggården vid Mariestad där han avled 6 mars 1867. Hans anknytning till Bodarne socken var att han gifte sig med bergsfogden David Ulrik Roths dotter Ulrika Roth på Lassåna bruk 28 december 1845.
Paret fick sex barn varav tre föddes I Boda socken, den äldsta sonen ingick 1884 äktenskap med bruksförvaltaren Anders Wikströms dotter Helena Carolina Wikström syster till konstnären Anders Wikström.
