jannealg

I kväll efter jobbet var jag med om en liten udda uppgift på vår lilla ort. Det var så att hembydsföreningen har hittat filmmaterial från den period då gräsklubbarklubbens fält färdigställdes av ingenjörsoldater från Svea livgarde.

 

För min del var det mycket spännande att få se detta filmmaterial då stora delar av filmen var inspelad samma år som jag själv blev medlem i klubben. I ett av avsnitten kunde man se Mats Johansson kasta en hink vatten över en segelflygelev som just gjort sin första ensamflygning. Även att se min egen flyglärare Rolf Eriksson, väckte upp en hel del tankar om den tid vi två tillbringade i skolflygplanet. I filmen fanns även ett litet inslag från vår stora flygdag 1973, där man kunde se Emilio Azcarate  utföra en looping med sin rödmålade Tiger Moth, eftersom flottören i förgasaren hängde sig när flygplanet flög uppochner stannade alltid motorn när flygplanet var på toppen i vart loopingvarv. Tyvärr havererade flygplanet 1981, och jag har själv sett delar av den havererade kroppskonstruktionen uppmonterade på en hangarvägg i Eskilstuna. Bland andra piloter som förekommer i filmen fanns även klubbens lärare Hans Köpcke som genomförde en avancerad flygning med stt Mucha segelflygplan, samt Björn Löwgren som visade upp sin Snoopy (SK 16 ).

 

Det var inte så lätt att vara speaker till ett filminslag som man inte har sett tidigare, så det skall bli kul och spännade att få se slutresultatet när filmen är ute till försäljning.

 

Intervjun gjordes på ABF:s lokaler på vår lilla ort, och medan jag väntade på min tur att titta på finmaterialet passade jag på att titta på väggarna för att ta till mig av de olika konstverken som hängde där. Till min förtjusning såg jag att det fanns två akvareller utförda av Sven Läth. Jag har tidigare stött på hans tryckta diktsamlingar samt några tuschteckningar som jag har liggande i någon låda, men akvareller från hans hand har jag bara hört talas om. Sven Läth var en så mångfacetterad personlighet så han borde få ett eget blogginlägg i framtiden.

 


Läs även andra bloggares åsikter om Laxå, Emilio Azcarate, Björn Löwgren, Laxå flygklubb, Sven Läth, Tiger Moth, SK 16, Looping

På vår lilla ort har vi genom åren haft några olika konstföreningar, tyvärr somnande den ena (Laxå Konstklubb) in för något årsedan på grund av att medlemmarna var till åren komna och inga yngre förmågor ville ta över ledningen.

 

Men Tivedsbygdens Konstförening som idag är ortens enda konstklubb öppen för allmänheten lever ett liv i högsta välmåga. De klev till och med in i dataåldern för ett par veckor sedan genom en Facebooksida.

 

Själv var jag nere en hastig sväng på årets adventsutställning idag. Som vanligt var det flera alster som tilltalade mig. Tydligen har ett reportage i lokalblaskan och Länsposten gjort att publiktillströmningen varit god, över 300 besökande redan första dagen, och flera av tavlorna var märkta med den röda pricken som betyder att tavlan var såld.

 

Det jag under mitt hastiga besök kunde notera var att Ebbe Skoglund har hittat en ny stil som avviker betydligt från hans tidigare alster, även Birgitta Helgesson ställde ut tavlor som avvek från tidigare alster jag sett från hennes pensel. Detta med stilbyte tilltalar mig för det tyder på en viss utveckling. Tyvärr kunde jag inte tillbringa den tid som krävdes för att studera alla utställda föremål, men jag räknar med att under veckan få lite tid över så att jag kan studera Lennart Lindström, Anki Lööw, Ingvar Bilock med flera.

Två konstnärers alster som jag fäste mig för under min snabba genomgång var Birgit Kostenius tolkningar av hällristningar överförda till bildkonst samt Jeanette Håkanssons glaskonst som hon producerar på en gammal släktgård i Tiveden.







Läs även andra bloggares åsikter om Laxå, Tivedsbygdens Konstförening, Lennart Lindström, Anki Lööw, Ebbe Skoglund, Ingvar Bilock, Birgit Kostenius

För någon vecka sen ställdes en fråga i lokalblaskan om en märklig tång. Redan när jag såg bilden kände jag igen verktyget eftersom jag använder en identisk likadan i mitt dagliga jobb, men för min del att svara till tidningen var ingen idé eftersom det första svaret som skrevs in var rätt. Trots det fortsatte det att komma in andra förslag vad tången kunde användas till. Några var rätt roliga, andra helt knasiga föreslagen var bland annat någon form av skinntång eller någon form av multiverktyg. När sedan tången kom ut i tidningen på nytt en vecka senare med samma fråga, och lika knepiga svarsförslag, (bland annat skränktång eller en tång för att skala elkabel) kunde jag inte hålla mig längre.

 

Så jag letade reda på en äldre katalog över verktyg, fotade av sidan och postade in den till Lars-Göran Månzon på lokalblaskan, därmed torde problemet vara löst.

Det som jag personligen reagerade mest på i den äldre katalogen var priset, det kändes väldigt billigt att den bara skulle kosta 1 krona och 50 öre år 1900, för skojs skull tittade jag in på riksbankens hemsida och kunde där läsa att en metallarbetare tjänade ca 3 kronor i timmen år 1900. helt plötsligt blev tången rätt dyr.  

 

Detta fick mig att fundera, jag har en tång som jag använder nästan dagligen på jobbet, de flesta som ser tången frågar vad sjutton detta är för tång?

 

Tja varför inte fundera lite, och se om det ploppar upp någon idé om vad den skall användas till. Facit visas längre ner på sidan..

 

 

Var det knepigt????

 

Här nedan visas i alla fall rätt svar, det roliga med just detta och verktyget som efterfrågades i lokalblaskan ser exakt likadana ut om man beställer dem i dag, tala om utveckling eller så står tiden stilla inom urmakeriet.

 

Här har det varit dött ett bra tag, men många saker och händelser har tagit min tid så jag har tvingats ta tag i dessa saker istället för att blogga.

Många av sakerna som jag har varit upptagen av kommer kanske att behandlas i kommande bloggar.

 

För någon vecka sedan var det vinstutlämning i Tivedsbygdens konstförenings medlemslotteri. I år var prisbordet något extra med en mängd alster av konstnärer med lokal anknytning. Bland dessa alster märks Hans Wirgård, Frans Timén och Nils Lagerkvists bildkonst, som alla föll mig i smaken. I år har lotterikommittén även lyckats få med konst från så långväga bildkonstnärer som Gordon McFie från Bouslän och Svante Warg från Boliden.

 

Det mest fantastiska med detta lotteri är att iman nte behöver köpa några lotter utan man vinner på sitt medlemsnummer, och att vinsterna inte är spikade i en fast ordning utan man väljer själv sin vinst i turordning. Själv fick jag äran att välja vinst som nummer 35, och jag valde givetvis en tavla med lokal anknytning. Eftersom man vet sitt vinstnummer så är det mycket spännande att se om de egna favoriterna väljs av personer med lägre nummer. Men i år var verkligen fru fortuna med mig, av de ca 10 tavlor jag fastnat för fanns fem stycken kvar på väggen när det var min tur att välja.

 

Lotterikommittén är värd en stor eloge för det arbete de uträttar dels med att jaga fram alla vinster och för den fina presentationen av konstverken. TACK.

Läs även andra bloggares åsikter om Laxå, Frans Timén, Hans Wirgård, Tivedsbygdens konstförening, Gordon McFie, Svante Warg,