Upphovsrätten

Upphovsrätten på internet är betydligt mer än Piratpartiets vilja att släppa fri nerladdning av musik och film på nätet. När man tittar runt lite på olika bloggar eller facebooksidor ser man många bilder som inte är fria att publicera.

Att jag fastnade för detta beror på att jag diskuterade med en bekant om rätten att publicera bilder, han hävdade att det var så att om bilden var 25-50 år gammal så var den fri medan jag hävdade att dert var 70 år som gällde.

Nyfiken som man är tog jag en sväng till biblioteket nu i veckan för att läsa lite i lagboken. I Sverige regleras upphovsrätten i lagen (1960:729). Upphovsrätt för ett konstnärligt verk (musik, konst, foto, teater, film mm) uppstår automatiskt när det skapade verket uppnår verkshöjd.

För fotografisk bild, som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde, gäller rätten intill utgången av sjuttionde året efter det år, då fotografen avled. Det betyder att om någon använder min kamera för att ta en bild på mig, äger inte jag upphovsrätten trots att både kameran och eventuell film var min, utan upphovsrätten till bilden ägs av fotografen.
                         Foto från min kamera, men ur juridisk synpunt äger jag inte pupliceringsrätten på denna bild där en person ligger och funderar.
Bilden här ovan knäpptes med min kamera av en annan person
så juridiskt sett äger jag inte upphovsrätten till detta fotografi.

När det gäller film skall samtliga i kategorierna regissör, fotograf, manusförfattare, och tonsättare varit döda i sjuttio år för att filmen skall vara fri. 

Inom konsten finns samma tidsregel.
Detta betyder att man inte får fotografera av en tavla som man äger för att lägga ut den på blocket för försäljning om inte konstnären varit död i sjuttio år. Att tavlan kanske är målad 1910 spelar ingen roll, konstnären kanske dog först 1950, så vill man lägga ut den på nätet lagligt måste man vänta till 2020 och då är tavlan 110 år gammal, eftersom konstnärens ättlingar äger rättigheterna till verket i 70 år. vill man ändå publicera bilden måste ett godkännande inhämtas av konstnärens efterlevande och eventuellt även betala en avgift.

Inom den etablerade konsthandeln och auktionsverken har man löst detta genom införandet av en Droit de suite avgift. 
 
I enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:729) 26 j § tillkommer droit de suite med 5 % av det klubbade priset vid försäljning av konstverk, keramik, glas, silver, möbler och textilier. Endast upphovsrättsligt skyddade verk omfattas. Det upphovsrättsliga skyddet varar i 70 år efter det år en upphovsman avled.

Denna avgift skall sedan auktionshuset redovisa till upphovsmannens efterlevande. Jag funderar på om de ledande auktionshusen har startat med släktforskning för att kunna hitta barnbarnen eller eventuella syskonbarnen till upphovsmannen.


Einar Nerman född 1888 slog igenom runt 1920 och avled 1983 95 år gammal, lägger man till 70 år. Då hamnar man på år 2053 innan man får lägga upp en bild på en tändsticksask med solstickan om man skall följa de gällande reglerna.
Eget foto 201005 av Einar Nermans illustration Solstickan som sitter på tändsticksasketiketten. Denna bild är tvivelaktig ur upphovsrättsanseende.

En av uppfinnarna till den kubistiska konstarten Pablo Picasso har gjort sina efterlevande väldigt förmögna fram till 2043 skall de få 5 % av allt som klubbas på auktioner av han verk, till det kommer % på allt som säljs kommersiellt plus därtill ersättning för alla bilder som återges i litteratur, tidningar, film med mera. Picassos verk omsätter runt 2 miljarder varje år på auktioner varvid ättlingarna rakar in runt 100 miljoner per år enbart från dessa försäljningar, förutom alla ersättningar för bildåtergivning i böcker reklam mm. Eftersom de efterlevande har heltidsanställda jurister som bara letar efter Pablos bilder som återges utan tillstånd för att i efterhand kräva in ersättning avstår jag från att publicera någon av hans bilder. 


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Tor

Jag skrev ett <a href="http://upphovstratan.wordpress.com/2009/12/31/public-domain-dagen/">inlägg på samma tema</a> för ett år sedan där jag tar upp Selma Lagerlöf som föddes 1858. Hennes verk är fortfarande inte upplåsta av upphovsrätten. Är det inte rätt absurt?



Eftersom det inte verkar vara så många som känner till hur lång tid upphovsrätten till ett verk kan gälla så brukar jag beskriva tiden utifrån hur länge en ung konstnär med medellivslängd får sina verk skyddade. Det blir en skyddstid på runt 130 år.

2010-08-31 @ 16:14:27
URL: http://upphovstratan.wordpress.com/
Postat av: janne

Hejh Tor. Jag läste din blogg http://upphovstratan.wordpress.com/2009/12/31/public-domain-dagen/ med stort intresse. Klart är att upphovsmännen skall få ersättning för sina alster, men skall det verkligen vara så lång tid efter upphovsmännens död, han kan ju ändå inte spendera pengarna.

2010-09-01 @ 13:28:27
URL: http://jannealg.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0