Walter Edströms väg är en relativt kort vägstump nere vid ESABs industriområde. Vägen leder i sin tur till ett antal stigar med namn efter olika skogsbär.
Längs vägen ligger ESAB-Restaurangen som uppfördes 1948. Ebba Andersson drev matserveringen från 1942 till 1956, de första åren i ett av bostadshusen vid valsverket som uppfördes av
Victor Cassel på 1860-talet men flyttade verksamheten till de nybyggda lokalerna 1948.
Efter Andersson arrenderade Aina Ebergård restaurangen 1956-1958, för att bli efterträdd av Bertil och Karin Henriksson 1958. Paret drev restaurangen fram till 1977. Jag minns med glädje det smörgåsbord källarmästare Henriksson dukade upp på söndagarna när restaurangen var öppen för allmänheten. I kassan brukade Torsten Liljeberg stå på en ölback för att nå upp till knapparna på kassaapparaten.
Restaurangen vid färdigställandet 1948
Nästa arrendator blev Christer Bejfalk som drev rörelsen vidare 1977-2002. Under både Henrikssons och Bejfalks tid var restaurangen en populär samlingsplats för privata födelsedagsfester och jubileumsfester för föreningar och skolklasser. Efter ytterligare ägarbyten blev det slutligen Bodarne Krog innan Edinstiftelsen tog över lokalerna.
Vid sidan av restaurangbyggnaden finns en mindre vit rosa villa som under en period fungerade som gästbostad för personer som tillfälligt var verksamma vid ESAB. Ovanför restaurangen ligger Taĺlåsen som var chefsbostad för ESAB Laxå delen samt disponentbostaden.
Tallåsen och disponentbostaden
Lite extra vetande om Edström,
Walter Simon Edström född 11 mars 1891 i Malmö, död 25 juli 1962 i Karlskrona som son till sjökaptenen och skeppsklareraren Simon Edström och Maria Möller. Efter studentexamen i Malmö 1909 studerade han vidare vid Tekniska högskolan i Stockholm där han utexaminerades från den elektrotekniska fackavdelningen 1913. Edström arbetade därefter som elingenjör och i olika högre befattningar i bland annat Tyskland, Ryssland och Spanien. Han knöts som verkställande direktör till ESAB 1931 och var med om en av ESAB mest expansiva perioder. Förutom ledarskapet i ESAB var han styrelseledamot i ett flertal industriföretag samt Laxå tomt- & byggnads AB och Vattenverket i Laxå AB. Vid sidan av sitt arbete deltog han I flera studiekommissioner som sakkunnig. Han grundade 1932 ESAB:s svetsskola och efter krigsutbrottet 1939 blev han en av de ledande krafterna bakom den tekniska moderniseringen av det Svenska försvaret. Han blev stabsingenjör i armén 1940 med överstelöjtnants grad.
Han valdes in i Riksdagen 1949 för Göteborgs stads valkrets som representant för Högerpartiet. Edström dog av en hjärtinfarkt när han stod till rors på sin segelbåt Isabel en solig sommardag på havet utanför Blekinge. Hans son Göran efterträdde honom som verkställande direktör i ESAB. Från 1917 var han gift med Elisabeth Andersson samt far till Göran Erik Simon Edström (1920-1999). Walter Edströms bror Hugo Edström var under flera år verkställande direktör för AB Liljeholmens kabelfabrik och senare vice verkställande direktör vid Asea i Västerås.
Edströmsmedaljen
Edströmsmedaljen instiftades kort efter att Walter Edström avlidit av IIW (International Institute of Welding)
Casselgatan är en liten udda gata på
vår lilla ort, mellan 1890-1948 var gatan försedd med ett järnvägsspår som sträckte sig mellan massvedstorget och sulfitmassefabriken. Gatans namn var då Kyrkogatan.
Casselgatan omkring 1900 då benämndes gatan Kyrkogatan. Med kyrkan till vänster i bild och ett järnvägsspår framför fastigheterna. Närmast till höger är Dahlins följt av Almedal och Fridolins villa.
Längs gatan finns flera pampiga byggnader bland annat Dahlins affärsbyggnad som inrymmde en järn- och livsmedelsaffär, Almedal som förutom klädesbutiker innehöll en cyckelaffär. I början av 1900-talet uppfördes även två skolbyggnader som var i bruk fram till 1990-talet.
Granne med ena skolbyggnaden ligger Fridolins villa som flyttades från
Karlsdal utanför Karlskoga i slutet av 1800-talet av
Carl C:son Lindberg som även var den drivande bakom flytten av Ramundeboda kyrka 1899. I fastigheten har flera bemärkta personer varit bosatta bland annat konstnären
Anders Wikström och tandläkare Carl-Gustav Fridolin som under flera år drev en privatmotagning på det nedre planet. Längre ner på gatan bodde lantbrevbäraren, lokalredaktören och hembygdsforskaren Gunnar Piscator och entreprenören Janis Benzulis som startade som korvgubbe med låda på magen och via en markis- och persiennfabrik blev framgångsrik krögare på ett ölschapp. Dessutom bodde skolläraren och hembygdsforskaren August Auiln på tredje våningen i det äldre skolhuset som uppfördes 1906.
Om det är en skröna eller uppdiktad historia vet jag inte, men jag var ofta med mina föräldrar när de åt middag på Järnvägshotellet då lunchrasten på kyrkskolan sammanföll med mina föräldrars lunchrast, i bland satt Fridolin vid vårt bord och en gång berättade han att när han byggde om på den nedre våningen för att skapa en dörröppning visade det sig att när man skulle ta upp dörröppningen, att det redan fanns en dörr som blivit igensatt. Ovanför dörren fanns ett dörröverstycke i trä som lär vara målat av Anders Wikström. Själv såg jag detta överstycke vid auktionen efter Fridolin, tyvärr tittade jag inte närmare på det, så jag vet inte om det var signerat av Wikström och jag minns inte heller vad det föreställde. Wikström som förde ett spännande liv, som sjöman, konstnär och delaktig i
Mardi Gras-festivalens karnevaltåg i New Orleans kommer att få en egen liten bloggsida.
Brevid Fridolins villa ligger prästgården som uppfördes 1919. Den har varit tjänstebostad för ett flertal präster i
Ramundeboda församling, själv har jag bara träffat fyra av de senaste prästerna,
Bo Löwenström som döpte mig 1957, Bertil Lindgren, min konfirmationspräst Birger Lernéus och slutligen Mårten Eriksson.
Den pampigaste och äldsta byggnaden längs gatan är
Ramundeboda kyrka som uppfördes 1688 vid Borasjön men som flyttades till vår lilla ort i slutet av 1800-talet. Dessutom byggdes ett ålderdomshem i hörnan Casselgatan-Kyrkogatan som fick namnet
Casselgården. När ålderdomshemmet flyttade till området vid Laxå herrgård 1978 övertog Ramundboda församling byggnaden.
Järnvägsspåret är en av orsakerna till att det saknas ett hus på Villagatan. Redan när jag växte upp på 1960-talet hade naturen återtagit området och det växte träd på den tidigare banvallen. Det enda spår man kunde se efter järnvägen var ett par kvarglömda järnvägshjul som försvann från skogen under 1970-talet. Som barn lekte jag ofta vid massvedstorget och den tidigare bansträckningen och jag minns hur jag och granflickan Åsa grävde upp violer i mina föräldrars rabatt för att plantera in dem i skogen. Hela området runt massvedstorget var spännande med det nedlagda stenhuggeriet och Spännarstall, gick man förbi stallet kom man till en liten öppen yta där man i ett stort plåtskåp förvarade sprängämnen.
Släkten
Cassel har i grunden sitt ursprung från hemmansägaren Måns i Korpaklev i Kisa socken i Östergötland, som levde i slutet på 1500-talet. Släkten har gjort sig bemärkt på flera svenska orter bland annat i Askersund där Victor Cassels lillebror
Knut drev
Stjernsunds slott och i Grängesberg där släkens namne
Ernest Cassel donerade medel till uppförandet av det
Casselska kulturhuset. Till vår lilla ort kom släkten 1811 via dispachören Carl Cassel som genom ett arv tilldelades Laxå bruk från svågern
Elias Strokirk på
Ölsboda bruk som ligger mellan Svartå och Degerfors. Tyvärr avled Carl Cassel på grund av ett kolerautbrott i Stockholm 1834 och verksamheten i vår lilla ort fick skötas av hans änka Vivika Strokirk fram till 1840 då sonen Victor Cassel som utbildat sig till läkare i Uppsala och deltagit i några studieresor utomlands (bland annat som skeppsläkare på HMS af Chapman) övertog driften. Under 1859 köpte han ut sina syskon och övriga delägare för att ensam svara för driften av verksamheten. Victor Cassel har med många av sina byggnader märkta med skylten VC efterlämnat flera spår på orten
Norr om Oxhult uppförde han bland annat ett bostadshus som var sammanbyggt med ladugården samt Tyrolervillan 1860 och rättarbostad 1850 vid Laxå herrgård.
Levnadsår och extra vetande om de två Cassel som gatan är uppkallad efter.
Carl Cassel
Syskonen Barbara och Viveca Cassel
Dispaschören Carl Cassel född 3 maj 1766 på Ramshult, Kisa socken, Östergötland som son till Per Månsson Cassel, död 3 oktober 1834 i Stockholm. Han var gift första gången med Barbara Strokirk och när hon avled 1808 gifte han om sig med hennes syster Vivika Strokirk. Med sina båda fruar fick han åtta barn. Han var brukspatron på Laxå bruk 1811-1834 men överlät den dagliga tillsynen till inspektorn
Adolf Muhr och olika förvaltare däribland C.A. Malmström.
Delar av egendomen i Laxå och Attersta-Klinggård tillföll Cassels genom ett arv från svärfadern Elias Strokirk 1811 och genom att han köpte ut sina svågrar Knut och Justus (Jeppe) Strokirk. Redan 1812 lät han inreda nuvarande museet med fyra rum så att han och hans familj kunde bo någonstans vid tillfälliga besök i Laxå eftersom förvaltaren C.A. Malmström vid den tidpunkten disponerade Laxå herrgårds huvudbyggnad. Under 1818 började han bygga den östra flygeln (herrgårdshotellet), en ladugård samt anlade en parkliknande trädgård. Under 1829 inleddes arbetet med att förse herrgårdsbyggnaden med ytterligare ett våningsplan och bottenvåningen rustades upp. Efter att ombyggnaden blev klar 1833 var det Cassels avsikt att flytta till Laxå Herrgård. Dagen före familjens avflyttning införde Stockholms stad på grund av epidemin en kolerakarantän vilket hindrade familjens avfärd, deras bohag hade då redan överförts till den nya bostaden genom en båttransport till Örebro.
Några tryckta källor uppger felaktigt att han var fullmäktige och ordförande för Jernkontoret i Stockholm fram till sin död, (Han utsågs till ordförande kort före sin död 1834 men tillträdde inte) det beror nog på en sammanblandning med Carl Sahlin som var ledamot där 1906-1928. Det nämns inte heller i Gunnar Piscator eller Alf Petterssons skrifter om orten, för att kolla upp detta skrev jag ett mail till Jernkontoret med en förfrågan om de olika ordförandena under 1830-talet och Jernkontoret har i ett svar bekräftat mitt antagande om det har blivit en sammanblandning.
Medicine doktor Victor Cassel född 17 februari 1812 i Stockholm som son till Carl Cassel, död 9 april 1873 i Laxå. Han var gift första gången från 1845 med Hedvig Sofia Charlotta Burenstam och andra gången från 1851 med Augusta Charlotta Strokirk. I sina två äktenskap blev han far till fyra barn. Han avlade i Uppsala medicine kandidatexamen 1837 och medicine licentiatexamen 1839 samt promoverades till medicine doktor 1841. Under sin studietid skrev han en avhandling om Skörbjugg som utgavs i tre delar. Han var riksdagsman för borgarståndet 1840-1841, 1850-1851 och 1853-1854 samt från 1840 brukspatron på Laxå bruk. Det är även Victor vi kan tacka för placeringen av Laxå Järnvägstation på vår lilla ort. Den ursprungliga planen var att placera stationen vid Stavåna för att järnvägen även skulle kunna betjäna Hasselfors bruk. Victor Cassel lät även renovera och bygga om Laxå herrgårdens huvudbyggnad med ett nytt frontparti, dessutom byggde han bland annat ett orangeri, lusthus och ett varmbadhus i herrgårdens trädgård. Han moderniserade jordbruket runt herrgården och lät uppföra en trädgård som fungerade som plantskola med försäljning av buskar och träd, den övergick senare i privat ägo och verksamheten vid plantskolan upphörde under tidigt 1960-tal. För brukets räkning byggdes dessutom på 1860-talet flera för den tiden moderna arbetarbostäder vid valsverket. Dessutom uppförde han 1874 en skolbyggnad vid valsverket för barnen som var knutna till Laxå Bruk, som första lärare anställdes August Aulin. Efter att Victor Cassel blev ensam ägare till bruket 1859 gjorde han genom tillbyggnader och nyanläggningar Laxå Bruk till ett av Örebro läns största järnverk samt införde införde
Lancashiresmidet. Det var även Victor som bidrog till skapandet av de avelsdjur som hans bror Knut senare gjorde kända i Sverige under namnet Stjärnsundsstammen.
Cassels gravvård vid Ramundeboda kyrkogård
Kort före sin död överlät han herrgården med jordbruket och skogen samt industridelen till det 1872 bildade Laxå bruks aktiebolag, vars aktier väsentligen tillhörde familjen och den närmaste släktkretsen. När Victor Cassel avled 1873 uppgick enligt bouppteckningen den behållna privata förmögenheten till över en och en halv miljon kr. Vid Victors frånfälle övertogs ledningen för Laxå Bruk av sonen generalkonsul Viktor Elias Cassel (1846-1899) som ledde verksamheten med hjälp av förvaltaren Karl O.A. Andersson. När bruksdisponenten J.A. Kullberg slutligen anställdes 1875 lämnade Elias ledningen för Laxå Bruk.
När Laxå-Röfors järnväg beställde sitt första ånglok från Kristinehamns mekaniska verkstad, gavs det namnet Victor Cassel.
Vid Porla Brunn arbetade Helfrid Helena Cassel som kamrerare hon var född 1875 i Oskarshamn, men det är oklart om hon ingår i denna släktgren av Cassel
Vår lilla ort är inte rikt utrustad med offentlig konst på torg och i parker. När Koreaområdet byggdes i slutet av 1950-talet anlades det en liten trekantig grönyta med några träd och parksoffor.
Centralt i området placerades skulpturen Bollspelande flicka som var skapad av skulptören Axel Wilhelm Waleij. Enligt några äldre personer jag pratat med blev det en del diskussioner mellan några moraltanter om lämpligheten att placera en staty med en naken flicka i ett bostadsområde där det bodde så många barnfamiljer.
Bara någon meter från statyn finns ytterligare en mindre skulptur föreställande en liten oxe i sten och yttterligare några hundra meter bort står skulpturen Molnets broder av Lennart Kindgren. Det är lite knepigt att bostadsbolaget lyckats placera alla sina skulpturer inom en så begränsad yta. Den lilla djurskulpturen borde flyttas till någon rastplats i Saltängen eller placeras utanför huvudentrén till det ombyggda Ramundergården.
Lite extra vetande om Axel Wilhelm Waleij
Han föddes i Hällestads socken, Östergötland, 23 oktober 1897 som son till Theodor Andersson men tog i vuxen ålder sin mammas vallonska flicknamn Waleij. Han studerade konst för dåtidens storheter som Carl Milles, Albert Engström och Olle Hjortzberg. Han blev personlig vän med Drottning Victoria som upplät en lokal på Stockholms slott som ateljé åt honom. Förutom Bollspelande flicka från 1958 utförde han en 1,7 meter hög minnesbyst av drottning Victoria på Öland 1938 samt en rad porträtt av de kungliga i marmor eller brons. Waleij avled 5 september 1964 i Stockholm.
Personligen har jag inte många minnen av honom, troligen fungerade han som skolläkare när vi gick på lågstadiet. Men under min tid på mellanstadiet drabbades jag av en fortvårta och det bestämdes att jag under skoldagen skulle cyckla från skolan till vårdcentralen. Väl framme smet jag in på toaletten för att vaska av foten och byta strumpor. Jag anmälde mig i kassan och syster Barbro visade in mig på ett rum där jag efter att jag tagit av mig strumpan skulle lägga mig på en brits.
Efter omkring 5 minuter kommer doktor Hannerz in i rummet för att bränna bort min vårta, det jag inte räknat med vår att han även ville se min otvättade skitiga fot, och jag skämdes rejält när jag tvingades visa upp den.
Fred Hanrtz bodde i det som kallades doktorsvillan och valde efter sin pension att flytta till Uppsala, Syster Barbro bodde med sin man konstnären/platschefen
Sven Östberg i Snickebo och flyttade efter pension till Spanien.
Som en liten slutkläm Fred växte upp med några bröder och tillsammans bildade dess namn ramsan
Över Fred skall Lag Råda, efter bröderna Fred, Lag och Råd. Läkaren Lag Hannerz var för övrigt far till den på 1960-talet kände
Ulf Hajen Hannerz.
Huruvida det är sant eller bara en skröna vet jag inte men min mamma berättade att ibland kunde Fred Hannerz dyka upp när de skulle ta sitt eftermiddagskaffe och raskt greppa ett Wienerbröd och samtidigt titta på pappa och säga Jag gör dig bara en tjänst för dessa är inte nyttiga för dig!
Lite extra vetande om Hannerz
Fred Åke Hannerz, född 24 december 1904 i Åkersberga som son till adjunkten Nils Hannerz (Persson) och Agnes Lundborg, död 19 september 1978 i Uppsala. Han blev med. kand. 1927 och med. lic. 1932. Han var underläkare vid Umeå lasarett 1932, underläkare på den radiologiska avdelningen vid Helsingborgs lasarett 1935, underläkare vid den kirurgiska avdelningen på Borås lasarett 1938 och från 1947 fram till sin pension provinsialläkare i Laxå distrikt.
En gata som jag passerar nästan dagligen är Kjellbergsgatan, och den gatan ger mig ibland ett smärtsamt minne. Idag sitter små barn i barnsadlar när de får följa med på cykelfärd. Men i min ungdom var inte var det inte så vanligt att pakethållarna var utrustade med sådana. Utan då gällde det att sitta på pakethållaren och hålla armarna runt magen på cyklisten samtidigt som man spretade med benen så mycket man kunde.
Just på Kjellbergsgatan i höjd med bårhuset råkade jag av misstag dra till mig benen och min nakna fot fastnade i bakhjulet på cykeln, det resulterade i att det blev tvärstopp. Ingrid som då framförde cykeln fick därmed en stortjutande unge på halsen, och jag fick mycket smärta i min högra fot.
Kjellbergsgatan fick sitt namn efter Oscar Kjellberg, som föddes i Arvika 1870. Orsaken till att vår lilla ort namngav en gata efter honom var att han en gång i tiden grundade företaget ESAB efter att han uppfunnit en metod att med hjälp av kogödsel förhindra att syre nådde svetsfogen.
Byst av Oscar Kjellberg skapad av skulptören av
Arvid Bryth, och avtäckt utanför Sjöfartsmuseet I Göteborg 1957.
Hundratusentals paket märkta OK Weld lämnade ESABs-tråddrageri i Laxå innan tillverkningen flyttades till andra fabriker inom Esab koncernen. Jag skulle med stor säkerhet kunna slå vad med de flesta slutanvändare om vad bokstäverna OK står för och jag skulle troligen vinna i de flesta fall, eftersom Esab har marknadsfört sitt namn så bra att OK, Oscar Kjellberg nästan är okänt även bland de anställda på ESAB som är i 25-årsåldern.
Att företaget ESAB lokaliserades till Laxå är ett resultat av Andra Världskriget och att det i slutet på 1930-talet fanns gott om lediga industrilokaler på orten. Huvudparten av den lokalisering Esab genomförde 1942 var ju en förflyttning av Esabs fabriker i Tyskland till en lugnare plats där man inte behövde riskera att utsättas av engelska flygbomber.
Trots att vägen har använts av tusentals skolelever genom åren är det en ganska anonym gata, mycket få har gatunamnet som bostadsadress trots att det finns gott om villor längs gatan, men postadresserna ligger som regel på tvärgatorna till Kjellbergsgatan.
Snabbfakta:
Oscar Kjellberg, född 21 september 1870 i Arvika, Värmland, som son till järnvägsbyggaren Johannes Nilsson och Karolina Olsdotter. Efter läroverksstudier arbetade han ursprungligen som verkstadsarbetare vid Kristinehamns mekaniska verkstad, men tog anställning som ångbåtseldare och maskinist på s/s Bordeaux 1896—1897. Han avlade övermaskinistexamen i Malmö 1898, efter praktikarbete vid tysk en verkstad och avlagd skeppsingenjörsexamen i Bremen 1902 startade han en egen experimentverkstad i Göteborg 1902—1904. Som l:e maskinist på s/s Westkusten 1903 lyckades han tillsammans med ingenjör Hugo Hammar från Lindholmens varv hålla ångpannan tät med sin svetsningsmetod. Hugo Hammar insåg fördelarna för varvsindustrin med den svetsteknik Kjellberg utvecklat och förmådde styrelsen för Lindholmens verkstad att finansiera ett bolag för exploatering av metoden och 12 september 1904 konstituerades Elektriska svetsnings ab (ESAB) i Göteborg med Kjellberg som VD.
Kjellberg var dessutom den första att låta tillverka ett helsvetsat fartyg istället för att använda bultförband för att sammanfoga plåtarna. Han var ledamot av kommunalnämnden i Partilie 1912—1914 och 1916—1919 samt under 1919—1920 kommunalfullmäktig.
Kjellberg vigdes 1906 i Göteborg med Charlotta Hollstein och avled till följd av en hjärnblödning 5 juli 1931 i Göteborg.
* 1927 tilldelades Kjellberg Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) guldmedalj för framstående tekniskt arbete.
* 1941 präglade IVA en minnesmedalj över Kjellberg bågsvetsteknikens grundare, och 6 maj 1957 avtäcktes hans byst utförd av skulptören Arvid Bryth i Gamla varvsparken i Göteborg, nära hans första verkstad.
Andra gator som tidigare nämns i min blogg:
Bo Löwenströms väg
Häromdagen kom jag i samspråk med en bekant om gatunamn som finns på vår
lilla ort, förutom en massa djurnamn och yrken fanns det ett stort antal namn efter olika personer som skall haft stor betydelse för orten.
Tyvärr är det så att många idag inte vet ett skatt om personen som har fått en gata uppkallad efter sig, och frågan man ställer sig då är vem var
Hjalmar Thyr,
Mäster Wångberg eller
Arvid Röding. Det hjälper det inte att Googla på dessa gatunamn eftersom personerna avled före internts utbredning, så den enda informationen som finns tillgänglig är tryckta källor eller olika kommunprotokoll där valet av namn anges.
När jag under helgen tittade runt lite på orten hittade jag ett flertal person eller släktnamn på olika gator, själv bodde ju på Casselgatan utan att jag närmare tänkt på att det var ett släktnamn som låg bakom namngivningen. Flera av dessa gator uppkallade efter personer saknar brevlådor vilket betyder att de inte kan hittas i tlefonkatalogen.
En av dessa var
Bo Löwenströms väg som ligger i bostadsområdet Saltängen. Personligen har jag inga minnen av Löwenström även om jag bevisligen har träffat honom
irl som det numera heter.
Han var kyrkoherde i
Ramundeboda församling och vad jag har förstått en stor hembygdsfantast trots att han var inflyttad till orten från
Taxinge i Sörmland.
Mitt möte med Bo Löwenström skedde 1957 då han i egenskap av församlingspräst förrättade mitt dop, huruvida jag skrek när han blötte ner mitt huvud kommer jag inte ihåg.
Hur mycket som är släktskrönor, eller om det verkligen har hänt det vet jag inte. Men som liten vet jag att lillasyster berättade att Löwenström lånade vår bil för att åka till Askersund, men det bar sig inte bättre än att han mellan
Östra Laxsjön och Östersjön körde av vägen, resultatet blev en bil parkerad delvis i Östra Laxsjön. Som bilförare kanske Löwenström inte tillhörde de främsta för vid ett annat tillfälle när han lånade familjens bil kunde han inte lägga i handbromsen utan tvingades binda fast bilen i ett träd, jag använder fortfarande lillasyster som källa eftersom det är hennes berättelse och minne bakom denna eventuella skröna.
Förutom tjänsten som kyrkoherde har Löwenström nog satt det största avtrycket som hembyggsforskare, han har skrivit flera små korta berättelser om olika historiska händelser på orten, tyvärr blev det bara en bok som kom i tryck innan han avled 1962. Själv har jag med förtjusning läst hans bok
Från klostermässa till tavernans fröjder ett flertal gånger. Dessutom var det Löwenström som såg till att Adolf Muhrs brukskatekes kom ut i en nytryckt upplaga.
Han var enligt sin samtid en vältalare med ett brett register från marxism till Karlfeldt på sin lista över ämnen höll föredrag om. Dessutom gav han författaren
Irja Browallius uppslag och stoff till romanen
Eldvakt.
Att Löwenström fick ett så stort intresse för vår bygd måste man tacka
Verner von Heidenstam, för det var nämligen han som sa till Löwenström
"
Kom ihåg, kyrkoherden, att denna bygd är värd att grundligt lära känna"
Snabbfakta:
Bo Löwenström, född 1903 i Taxinge, Sörmland. Studerade filosofi i Uppsala för professor Axel Hägerström och var några år förste kurator på Södermanland-Nerikes nation. Han blev teolog och lät prästviga sig 1933. Han var med och bildade
Laxå-Ramundeboda hembygdsförening 1955. Han avled 21 juni 1962 och gatan som bär hans namn tillkom under 1980-talet.
Läs även andra bloggares åsikter om
Laxå,
Taxinge,
Bo Löwenström,
Verner von Heidenstam,
Irja Browallius,
Ramundeboda
