Jag ä inte dö än
"Jag ä inte dö än, sa Janne Vängman" är titeln på en bok av bonden och riksdagsmannen Johan Rudolf Sundström. Själv har jag inte tänkt att dö, men detta råder man inte över, även de flesta personer jag känner tror inte heller att de skall dö. Detta är ju en sak som drabbar andra och inte mig själv.
Varför fick jag en så mordbid tanke inför detta blogginlägg. Orsaken är helt enkelt att jag råkade läsa en artikel om vad som händer med det sociala nätverket man har byggt upp via Facebook, mail och bloggar när man dör.
Dö-kul?
Tjänsten som är webb baserad heter Webwill och den låter en bestämma vad som ska hända med ens konton på olika webbsajter på nätet när man dör och är borta. Man ska kunna bestämma hur man vill att t.ex. Facebook, Twitter, Hotmail eller Flickr skall hanteras. Det kan vara saker som att radera kontot, ändra sitt statusmeddelande, skicka ut ett mail till sina vänner, eller låta någon ärva ens användarnamn och konton, etc. samt när detda skall verkställas.
När jag läste detta fick jag en helt sjuk fantasibild i min skalle. Jag föreställde mig att jag efter min död skulle låta min Facebookstatus uppdateras regelbundet med saker som låter mina anhöriga och vänner veta vad jag pysslar med därborta på andra sidan. Tänk er att få statusmeddelanden med texten: "Janne hälsar på Sankte Per", "Janne provar sina nya flygvingar", "Janne sitter på ett moln och äter jordnötter", Janne tar en promenad med Jesus, far, mor, farfar, farmor, morfar och mormor", "Janne vinkar till en gammal flygkompis därnere på Jorden, men han ser mig inte, puffar på honom genom att kasta ner ett par regndroppar!",
Slutligen "Janne brände sig kraftigt just... S@@@n, nu försade jag mig!" ...
Läs även andra bloggares åsikter om Webbwill, Hotmail, Facebook, Twitter, Flickr, Janne Vängman,
