Levi Erickson

Häromdagen fanns en artikel i lokalblaskan om Sveriges vackraste dialekt. I den kunde man läsa att nerikingskan var Sveriges fulaste folkmål, Min personlig tolkning av artikeln är att de som röstat bara har hört den vassa och hårda dialekt som pratas i Örebro eller Hjalmars Vibymål, men detta är ju bara två av länets många dialekter varav några i mina öron låter mycket vackert.

Nu i kväll besökte jag biblioteket  där Laxåbördige Hans Bondesson framförde ett urval av Jeremias i Tröstlösas dikter. 

Första gången jag kom i kontakt med Jeremias diktning var när Torsten Lundberg (Trivsel-Torsten) presenterade en ung flicka som sjöng Tess lördag. Det jag då fäste mig för var att texten verkade så modern i sitt språk trots att den tillkom tidigt på 1900-talet.

Kvällens tolkningar av Jeremias verk inleddes just med min favorit, då Hans Bondesson greppade gitarren och framförde Tess lördag, därefter framförde han ett tiotal dikter på nerikemål. Några av orden förekommer inte längre i dagligt samtal och några glömda ords betydelse får man sluta sig till.

 

Levi Erickson, senare skalade han bort ett E i efternamnet så det blev helt enkelt Rickson, men känd blev han under pseudonymen Jeremias i Tröstlösa  Han skapade detta namn när han skulle publicera dikten Ja ä så ledsen i tidningen. Nerikes Allehanda där han var anställd som journalist.

 

Personligen har jag inte så många prylar som anknyter till Jeremias, förutom en munkstol som ropades in på auktion efter hans död 1967. Ursprungligen var det två stolar men en av dessa föll min lillasyster i smaken, så paret är numera delat. Under kvällen kom jag i samspråk med min gamla slöjdlärare, och han berättade att dessa munkmöbler ofta bestod av en grupp med bland annat ett trekantigt bord, och då inställer sig frågan Vart tog Jeremias bord vägen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0