En ödesdiger passion
Av en ren händelse råkade jag gå förbi en anslagstavla i Hova under helgen. En av affischerna drog till sig min uppmärksamhet eftersom det stod familjenamnet Rudenschöld med stora bokstäver. Jag visste att hon under 1800-tralet blivit fördriven från Stockholms slott till bland annat till Kroppfjäll utanför Hova, och att det där fanns en vattendrag som fått namnet Tårarnas bäck samt en friväxt lyra som hon enligt sägnen lär ha spelat på. Själv är jag lite tveksam till detta spelande eftersom när jag besökte lyran så såg jag att måste stå på en stege för att kunna spela på denna lyra.
Hur som helst eftersom affischen drog till sig min uppmärksamhet beslöt jag mig för att åka ner till Hova för att lyssna på Intendenten vid Livrustkammaren, Ann Grönhammars föredrag om Gustaf Mauritz Armfelt och Magdalena Rudenschölds passionsförhållande.
Det första jag noterade var ålderskillanden, 11 år mellan de båda, och jag blev lite fundersam över hur en tjugoårig flicka kan falla pladask för en så mycket äldre herre. Men man kanske inte fäste sig så mycket för sådana saker på den tiden, då äktenskapen ofta ingicks mellan olika släkter för att behålla makten och egendomar.
Magdalenas pappa var ju nästan 70 när Magdalena föddes så även hennes föräldrar borde ju ha en stor åldersskillnad.
Magdalena skrev en bok om sitt levnadsöde, tyvärr skriver hon där inte så mycket om sitt vardagliga liv, så mycket av hennes levnadsöde är höljt i dunkel. Boken tar däremot upp händelser vid hovet på Stockholms slott samt hennes politiska medverkan till Armfeldts planer.
Efter två års tid på långholmens spinnhus blir hon förvisad från Stockholm. För Magdalena betyder det att hon flyttar runt bland sina släktingar och vänner. Bland annat bor hon några år hos författarinnan Staël i Schweiz innan hon slutligen kommer till Kroppfjäll. Man vet inte vad hon sysslade med under sina 10 år där men man misstänker att hon agerade guvernant för sina fyra syskonbarn.
Romansen mellan Magdalena och Armfeldt resulterade i drygt 1100 brev, Dessa hittades vid en husundersökning av Armfelts egendom Lindnäs i Östergötland. De brändes upp till stor del med stöd av Oscar II år 1888, eftersom de stötte det sena 1800-talets sexualmoral.
Magdalena räknades som Sveriges första politiska fånge på Långholmens spinnhus.
