Applikationer
Detta med olika appar (applikationer) till mobiltelefonen och datorer ökar lavinartat, vissa kan kanske vara bra. Hur bra vet jag inte eftersom jag vad jag vet inte har laddat hem någon app till min mobil, för övrig tror jag att den på grund av ålder inte skulle klara av någon app.
Men häromdagen när jag googlade efter en sak på nätet hittade jag en app till Facebook som kan vara intressant för de som är nyfikna på en person.
För något årsedan installerades det kroppsskanningsystem på några flygplatser, denna scanner medför att en person kan se alla personer nakna på en bildskärm. Nu har tekniken utvecklats och från ett företag i USA kan man köpa en app som man kopplar till Facebook, med appen installerad i datorn kan man precis som på flygplatserna se alla personer så som de är utan kläder. Själv beställde jag trots det höga priset appen omgående och jag är imponerad av dess förmåga. Jag valde att prova den på en bekants fotoalbum på Facebook, och den klarade till och med av att visa personens tatueringar som vid det vanliga fotografiet döljes av kläder.
Nu skall jag omgående plocka alla bilder på mig själv som ligger ute på Facebook, för det känns ju lite obehagligt att folk med appen kan se mig utan kläder.
För övrigt har jag ett par bekanta som fyller år just i dag och jag brukar vitsa till det hela genom att kalla dem för aprilskämt.
Läs även andra bloggares åsikter om kroppsskanning, Facebook, appar, ApplikationerDowntown
Vissa namn eller ord har en mycket speciell betydelse. Häromdagen reagerade jag på att det har startat ett ungdomscafé på vår lilla ort.
Som namn har man valt ordet Downtown. Namnet fick mina tankar att dra iväg till New York där den södra delen av Manhattan ofta benämns med ordet downtown. Jag besökte området 1997 och blev mycket imponerad av ur och guldsmedsdistriktet som ligger mellan Wall-Street och Chinakvarteren, utöver butiker som sålde färdiga föremål fanns det dessutom ett flertal företag som sålde verktyg och maskiner till urmakare och guldsmeder, fast det som imponerade mest var ändå alla ateljéer som formgav och producerade unika smycken och korpusföremål (vaser, skålar, figuriner med mera).
Fast nu var det ordet downtown denna blogg skulle handla om. Efter mitt besök på Manhattan blev ordet väldigt vanligt för mig, helt plötsligt hörde jag det i var och varannan amerikansk deckare, och att jag missat att Petula Clark har haft en superhit med just låten Downtown hade gått mig helt förbi. Mitt enda försvar måste bli att jag bara var 7 år när hon släppte låten 1964.
Senare kom jag även på att även Neil Young har släppt en låt med denna titel, och dessutom finns det några filmer som delar detta namn, så vårt lilla ungdomscafé har satt ribban högt om de skall klara att leva upp till namnet. Synd bara att man inte har åldern inne för att besöka detta ställe, men trots att jag känner mig ungdomlig platsar jag nog inte där.

Läs även andra bloggares åsikter om Laxå, Downtown, Petula Clark, Neil Young, Manhattan
Marka motell
När man en gång i tiden var ung och E20 fortfarande hette E3 byggdes Marka motell. Det var strategiskt placerat nästan mitt mellan Stockholm och Göteborg, närmare bestämt i Vretstorp. Förutom motellet fans även två Shell bensinmackar belägna på var sin sida av vägen, tanken var väl att bilisterna inte skulle behöva korsa mötande trafik för att kunna tanka. När Marka var nybyggt fanns det även en utomhus swimmingpool vid anläggningen, detta var vid den tiden mycket ovanligt i våra sjörika trakter, där man var van att bada i naturligt uppvärmt vatten Så det blev en liten höjdpunkt när jag fick följa med min skolkamrat Håkan och hans föräldrar till Örebro en gång. På hemresan stannade vi till vid Marka bara för att bada i swimmingpoolen.
Nu i onsdagskväll blev det ett återbesök till Marka, men numera heter det Viiby Krog, och badanläggningen är sedan lång tid borta, jag tror att den försvann i slutet av 1970-talet när E3 fick en ny sträckning förbi Vretstorp.
Orsaken till detta återbesök var ett årsmöte i Viby bastuförening. Trots att jag bara varit medlem sedan december förra året, bjöd föreningen på mat till alla som mötte upp. Kul var att se alla dessa människor i det dagliga livet med kläderna på, eftersom vi vid våra tidigare möten som regel har skett i paradisdräkt. Många av personerna var helt förändrade när de var påklädda, och detta visade hur mycket av personligheten som sitter i kläderna.
Läs även andra bloggares åsikter om Viby Krog, Vretstorp, Viby bastuförening, E20, paradisdräkt, bastuBo Löwenströms väg
Tyvärr är det så att många idag inte vet ett skatt om personen som har fått en gata uppkallad efter sig, och frågan man ställer sig då är vem var Hjalmar Thyr, Mäster Wångberg eller Arvid Röding. Det hjälper det inte att Googla på dessa gatunamn eftersom personerna avled före internts utbredning, så den enda informationen som finns tillgänglig är tryckta källor eller olika kommunprotokoll där valet av namn anges.
När jag under helgen tittade runt lite på orten hittade jag ett flertal person eller släktnamn på olika gator, själv bodde ju på Casselgatan utan att jag närmare tänkt på att det var ett släktnamn som låg bakom namngivningen. Flera av dessa gator uppkallade efter personer saknar brevlådor vilket betyder att de inte kan hittas i tlefonkatalogen.

En av dessa var Bo Löwenströms väg som ligger i bostadsområdet Saltängen. Personligen har jag inga minnen av Löwenström även om jag bevisligen har träffat honom irl som det numera heter.
Han var kyrkoherde i Ramundeboda församling och vad jag har förstått en stor hembygdsfantast trots att han var inflyttad till orten från Taxinge i Sörmland.
Mitt möte med Bo Löwenström skedde 1957 då han i egenskap av församlingspräst förrättade mitt dop, huruvida jag skrek när han blötte ner mitt huvud kommer jag inte ihåg.
Hur mycket som är släktskrönor, eller om det verkligen har hänt det vet jag inte. Men som liten vet jag att lillasyster berättade att Löwenström lånade vår bil för att åka till Askersund, men det bar sig inte bättre än att han mellan Östra Laxsjön och Östersjön körde av vägen, resultatet blev en bil parkerad delvis i Östra Laxsjön. Som bilförare kanske Löwenström inte tillhörde de främsta för vid ett annat tillfälle när han lånade familjens bil kunde han inte lägga i handbromsen utan tvingades binda fast bilen i ett träd, jag använder fortfarande lillasyster som källa eftersom det är hennes berättelse och minne bakom denna eventuella skröna.

Förutom tjänsten som kyrkoherde har Löwenström nog satt det största avtrycket som hembyggsforskare, han har skrivit flera små korta berättelser om olika historiska händelser på orten, tyvärr blev det bara en bok som kom i tryck innan han avled 1962. Själv har jag med förtjusning läst hans bok Från klostermässa till tavernans fröjder ett flertal gånger. Dessutom var det Löwenström som såg till att Adolf Muhrs brukskatekes kom ut i en nytryckt upplaga.

Han var enligt sin samtid en vältalare med ett brett register från marxism till Karlfeldt på sin lista över ämnen höll föredrag om. Dessutom gav han författaren Irja Browallius uppslag och stoff till romanen Eldvakt.
Att Löwenström fick ett så stort intresse för vår bygd måste man tacka Verner von Heidenstam, för det var nämligen han som sa till Löwenström
"Kom ihåg, kyrkoherden, att denna bygd är värd att grundligt lära känna"
Snabbfakta:
Bo Löwenström, född 1903 i Taxinge, Sörmland. Studerade filosofi i Uppsala för professor Axel Hägerström och var några år förste kurator på Södermanland-Nerikes nation. Han blev teolog och lät prästviga sig 1933. Han var med och bildade Laxå-Ramundeboda hembygdsförening 1955. Han avled 21 juni 1962 och gatan som bär hans namn tillkom under 1980-talet.

Läs även andra bloggares åsikter om Laxå, Taxinge, Bo Löwenström, Verner von Heidenstam, Irja Browallius, Ramundeboda
Våren är på väg

Kvar nu finns bara lite is på en del sjöar. Jag brukar ha sjön Björken och Toften som en liten personlig måttstock på när våren har anlänt. Det är ca en vecka mellan bilderna och mycket har hänt.


En av skönaste sakerna med sommaren är att man kan kliva rakt upp från sängen och gå ner till sjön för ett härligt morgondopp. En morgon vaknade jag extra tidigt och klev upp för att koka en kopp kaffe, medan vattnet värmdes upp kastade jag ett getöga genom köksfönstret och fick se en strålande soluppgång klockan 4:45. Jag greppade min kamera och gick ut på altanen för att ta några bilder, men tyvärr kan inte bilderna ge någon rättvisa för de underbara färger som exponerades.
En del morgonbesök ner till stranden är väldigt fridfulla, inte en människa inom synhåll, man hör fågelkvitter och man ser fiskarna som slår i vattnet. Fiskarna försvinner så fort man doppar stortån i vattnet, men fågelsången finns kvar och den blandas med det kluckande ljud som uppstår när vattnet skvalpar mot stranden. Jag brukar försöka klara av detta morgondopp så tidigt så att jag hinner sitta en halvtimme på altanen och njuta av en stor mugg kaffe innan jag sätter mig i bilen för att åka till jobbet.
Vid ett av mina tidiga morgonbad denna sommar fick jag till och med mig min storasyster ner till sjön, och även hon insåg tjusningen med dessa morgondopp,
Jag brukar se till att jag åstadkommer en del små ljud när jag närmar mig min lilla egna strand eftersom några brukar bada näck vid den lilla strandremsan och det kan ju förvarna den stackarn att någon kommer. Det finns i och för sig en längre strand med brygga på bara några hundra meters avstånd, men jag föredrar ändå denna lilla strand på grund av att man är ensam och slipper en massa stoj och vandaler.
Vid den stora badplatsen finns det en brygga med flotte, och jag observerade i sommars att någon vandal lyckats slita bort badstegen från flotten.