jannealg

 

I veckan visade SvT dokumentären Persona non grata om komikern Soran Ismail. Under den stora #metoo perioden 2017 polisanmäldes Ismail för flera fall av våldtäkt, sexuellt ofredande och köp av sexuell tjänst. Efter att förundersökningen lades ner lades ner i maj 2018 stämdes en av kvinnorna för att via sociala medier utsatt Ismail för grovt förtal, som ledde till att hon 2020 dömdes till villkorlig dom och dagsböter. Ismail är inte den enda medialt kända personen som drabbades av #metoo debatten utan även SvT:s mysfarbror, Benny Fredriksson, Martin_Timell, Göran Lambertz och Julian Assange som man kan läsa i ett om i ett tidigare blogginlägg.

                

  

 

Förutom SvT:s dokumentär har även pannbensbion tagit upp Ismails fall i Medierna och Nordegren och Epstein. Jag tar inte ställning i skuldfrågan men till skillnad från flera av de ovan nämnda personerna räknas Ismail som skyldig, trots att utredningarna lades ner, kan det bero på att han har en irakisk-kurdisk härkomst och att vi dömmer dessa hårdare än "vanliga" svenskar. Kan det var ordspråket Ingen rök utan eld som spökar för personer som inte blir av med misstanken trots nedlagda utredningar och frikännande domar.

 

Journalisten och före detta kulturchefen Åsa Linderborg på Aftonbladet skrev en hårt kritiserad artikel där hon ansåg att juridiskt sett är Göran Lambertz oskyldig man kan vara och så vi måste behandla honom. Det är inte enda gången Linderborg kommit i blåsväder när det gäller #metoo förra gången var hon pådrivande i jakten på Benny Fredriksson med artiklar som senare fälldes för grovt brott mot publicistiskt sed. Linderborg har senare ångrat sina artiklar om Fredriksson och menade att hon "blev som alla andra, jag drogs med". Hon är i alla fall en av de få journalister som törs erkänna att hon haft fel.I pannbensprogrammet Norsken, Svensken och Dansken förde Linderborg fram åsikten att Soran Ismail är friad i lagens namn men fortfarande dömd i allmänhetens ögon. Hon släppte boken Året med 13 månader : en dagbok 2020 där hon tar upp yttrandefriheten, #metoo och händelser inom Svenska Akademien. Boken står på min lista över de böcker jag tänker läsa inom närmaste tiden.

Att detta med sexuella påhopp mot kvinnor förekom före #metoo blev jag påmind om när jag inledde min döstädning och hittade en Expressen från 1999.