jannealg

Ordet döstäda skapads för några år sedan av författaren Margareta Magnusson och eftersom man i dessa coronatider inte kan umgås med folk på samma sätt som tidigare har jag inlett min döstädning. Jag inser nu att detta är ett projekt som aldrig kommer att bli klart men det har i alla fall blivit några kassar till pappersåtervinningen. Ändå har jag bara gett mig på ett 20-tal ölkartonger där jag i en osorterad följd sparat brev, fotografier, turistbroschyrer, festival- och teaterprogram, tidningsurklipp och till och med några hela tidningar som kanske har en liten notis som jag just då inte klippte ut. 

 Nästan varje sak man plockar upp är har en intressant historia eller ett spännande minne från någon upplevelse eller resa och tankarna far iväg från städningen, man blir ju tvungen att kolla upp en del saker, fundera ut vilka som finns med på fotografierna och inte minst fundera på varför jag sparade just denna lapp, den visar ju inget som jag har intresse av i dag, och knappast heller vid den tidpunkt jag lade ner den i lådan.

 

I botten av en ölkartong hittade jag bland annat Alf Pettersson och Hans Owe Perssons häfte om Amatörarkeologer som jag har saknat i flera år. 

 

Själv är jag inte så där intresserad av att utöva arkeologi men jag tar gärna del av resultaten och slutsatserna man kan dra av fynden. Något år innan Alf avled kom vi överens om att åka till några platser på vår lilla ort som har intresserat mig speciellt. Jag hade besökt dessa platser på egen hand tidigare min inte funnit de spår som fanns i omgivningen. Tyvärr blev det av olika anledningar inte någon utflykt och idag vet jag inte vem som sitter inne med den kunskap jag söker.

 

Först på min lista är de befästningar och försvarslinje som skapades vid Skansbacken mellan Bodarne och Laxå för att hindra Kristian tyran att genomföra sitt blodbad i Stockholm. Enligt Alf fanns det många spår på båda sidorna av E 20 men jag har inte lyckats finna dem.

 

Plats nummer två är ganska mäktig den ligger inte så långt från gården Ågrena och har namnet Brattfors. När man parkerat bilen på vägen som leder fram till fallet behöver man inte gå långt innan trafikbruset från väg 205 försvinner och ersätts av mullret från vattenfallet i Laxån. Det jag söker där är en sten i fallet som markerar gränsen mellan Ramundboda och Skagershults socken. Trots ivrigt sökande från min sida och en vägbeskrivning från Alf har jag inte återfunnit den. Enligt en del hembygdslitteratur lokaliserade von Boij någon del av sin verksamhet till fallet men av detta syns inte heller några spår. Däremot finns det lämningar vid motsvarande fall i Brattfors vid Svartån som omnämns i Riksantikvarieämbetets databas där von Boij etablerade en hammare 1671, namnfrågan gör det hela lite krångligt eftersom namnet även används av Brattfors bruk som är lokaliserat Ockelbo kommun.

 

 

Fram till nu har det blivit nio stora kassar med sparade fotografier, programblad, biljetter, tidningsklipp och sparade hela tidningar som jag lagt i pappersåtervinningen. Vissa begriper jag inte varför jag sparat i några har jag hittat intressanta artiklar om lokala personer som Alex och Anna Bichis eller Stickan Andersson och Towa Carlsson i samband med att låten Vi sticker till Laxå blev populär.